Bott i USA i dryga årtiondet. Gift med Amerikanen, vi har två söner. Har studerat på både College och Universitet här, ansökt om Visum, Green Card och Medborgarskap. Jobbar heltid. Känner väl till den Amerikanska byråkratin. Nu börjar vi om då vi flyttar hem till Sverige om ett år. Processen hemåtvändning har börjat.
Saturday, February 15, 2014
Sex svenska saknade saker (no particular order)
- Plocka svamp
- Svensk sommar, jordgubbar, midsommar (minus myggen)
- Lösgodis
- Finlandskryssning, Da Capo och Sweet Home California
- Kaféer där man frågar efter sojamjölk och får till svar ingen sojamjölk tyvärr men vi har lättmjölk?
- När snön äntligen smälter, man ser gräset sticka fram, och mössan åker av
Friday, February 14, 2014
Fina Fredag
Vaknar 04 av förstingen. Lägger mig på golvet bredvid hans spälis. Han somnar om efter en timme. Strax efter det vaknar brorsan. Otippat. Ett manuskript jag kan skriva utan att veta fortsättningen.
Nu: Scrambled eggs och rostad macka med ost. USA möter Sverige på frukostbordet.
Musik: Maken spelar jazz på stereon.
Dagens ord: Bite. Bite. Juice. Juice.
Vädret: Milt. Kliver ut på pation och andas vad som känns som svensk sommarmorgon. Kyligt i luften. Fåglarna kvittrar. Pation är sval under fötterna.
Ska packa skötväskan och knöla in oss i bilen. Hej storstan, idag hälsar vi på!
Fina. Fina. Fina Fredag.
Nu: Scrambled eggs och rostad macka med ost. USA möter Sverige på frukostbordet.
Musik: Maken spelar jazz på stereon.
Dagens ord: Bite. Bite. Juice. Juice.
Vädret: Milt. Kliver ut på pation och andas vad som känns som svensk sommarmorgon. Kyligt i luften. Fåglarna kvittrar. Pation är sval under fötterna.
Ska packa skötväskan och knöla in oss i bilen. Hej storstan, idag hälsar vi på!
Fina. Fina. Fina Fredag.
Thursday, February 13, 2014
Veckans
Veckans bästa: Vi
åker in till storstan i morgon. Bilder kommer.
Veckans sämsta: Sena
kvällar på jobbet när jag hellre skulle hänga hemma med en grekisk yoghurt
framför TV:n.
Veckans mat: Jag
är sugen på pommes frites och godis. Äter vegetarisk rätt med grönsaker, cashew-nötter
och råris.
Veckans minnesstund:
Tvillingarna samarbetar genom att bära en badbalja tillsammans. Kodak moment.
Typ så.
Veckans mest oväntade:
Alla hjärtans dag-knytkalas på dagis. Barnen är mellan 18 månader och två år
och ska ta med mat till knytis. Bara i USA?
Veckans
konstigaste: Har fortfarande inte fattat på
riktigt att vi flyttar hem till Sverige om en stund. Livet här går sin
gilla gång. Verkligen märkligt.
Trött mamma
Ena tvillingen vill verkligen upp 04 varje morgon. Varje morgon. Den andre kan sova till 05. Man är kluven som förälder om det är värt att försöka få förste killen att somna om vid 04 då man vet att brorsan vaknar strax efter. Alas, pappa brukar gå upp med förstingen kl 04.
Det illustrerades vackert idag. Jag gick in i hans rum efter några skrik. (Pappa som vaknar på nätterna somnar ofta om på soffan på nedervåningen, han hörde ingenting.) Lade mig på golvet bredvid med min kudde och täcket, höll handen, fick hans teddybjörn - kudde - täcke i huvudet, sa åt honom att lägga sig några gånger då han försökte klättra ur spjälsängen, och så höll vi på en timme. Tills han SOMNADE! Lycka!
7 minuter senare skrek hans bror. Jag smög ut ur förstingens rum och in i brorsans rum. Lyfter brorsan (eller bush som dom kallar varann) ur sängen. Så fort vi får till dagens första kram hör vi förstingen igen.
Det känns redan som en lång dag. Uppe vid 04 och måste stanna sent ikväll då jag har ett möte 45 minuter bort som börjar 17:45.
Hoppas det går bättre i morgon bitti.
Nu: kaffe med massor av sojamjölk. Snart: dusch och en bättre attityd.
Det illustrerades vackert idag. Jag gick in i hans rum efter några skrik. (Pappa som vaknar på nätterna somnar ofta om på soffan på nedervåningen, han hörde ingenting.) Lade mig på golvet bredvid med min kudde och täcket, höll handen, fick hans teddybjörn - kudde - täcke i huvudet, sa åt honom att lägga sig några gånger då han försökte klättra ur spjälsängen, och så höll vi på en timme. Tills han SOMNADE! Lycka!
7 minuter senare skrek hans bror. Jag smög ut ur förstingens rum och in i brorsans rum. Lyfter brorsan (eller bush som dom kallar varann) ur sängen. Så fort vi får till dagens första kram hör vi förstingen igen.
Det känns redan som en lång dag. Uppe vid 04 och måste stanna sent ikväll då jag har ett möte 45 minuter bort som börjar 17:45.
Hoppas det går bättre i morgon bitti.
Nu: kaffe med massor av sojamjölk. Snart: dusch och en bättre attityd.
Wednesday, February 12, 2014
Livspusslet
Sverige är ett Disneyland för föräldrar. Mamma- och pappaledighet, VAB, flera veckors semester varje år. Lyx!
Jag fick 30 dagars betald mammaledighet vid födseln av tvillingarna. TVILLINGARNA!
I Sverige hade jag fått 480 + 180 (= 660).
Alltså. I Sverige hade jag fått 630 dagar utöver de dagar jag fick här i USA.
Min man fick en vecka, dvs 5 dagars pappaledighet. Han hade planerat den veckan och sedan två veckors semester efter födseln. Dock blev det så att han jobbade fyra dagar hemifrån under första veckan hemma (varav en söndag). Man kan lugnt säga att man har lite annan syn på föräldraledighet (host, host) här i USA.
Jag fick 30 dagars betald mammaledighet vid födseln av tvillingarna. TVILLINGARNA!
I Sverige hade jag fått 480 + 180 (= 660).
Alltså. I Sverige hade jag fått 630 dagar utöver de dagar jag fick här i USA.
Min man fick en vecka, dvs 5 dagars pappaledighet. Han hade planerat den veckan och sedan två veckors semester efter födseln. Dock blev det så att han jobbade fyra dagar hemifrån under första veckan hemma (varav en söndag). Man kan lugnt säga att man har lite annan syn på föräldraledighet (host, host) här i USA.
Eftersom mitt jobb tillåter stor flexibilitet så jobbade jag hemifrån i flera månader. Det finns inget statligt/kommunalt dagis här, så barnen var hemma och när det riktigt krisade ringde vi in farmor från en närliggande delstat. Efter telefonsamtalet fick vi vänta ett par dagar på ankomst då flygbiljett måste köpas. Annars pusslade jag och maken med våra scheman. Hade jag ett möte fick maken komma hem och jobba hemifrån ett par timmar. Väninnor fick rycka in när mitt och makens schema krockade.
När jag tänker tillbaka på den tiden undrar jag hur sjutton vi klarade av det.
Subscribe to:
Posts (Atom)








