Busy busy little bee. Har jobbigaste veckorna just nu med massor av extra jobb. 6-dagars veckor och möten till 19 och 21 på kvällarna. Tröööött är bara förnamnet!!
Ja vad hjälper väl det att man har ett flexibelt jobb när man jobbar 60 timmar i veckan? Skillnaden är att man har fördelen (host host) att ha datorn bredvid sängen så man kan börja dagen med att kolla mailen kl 05.30 och sedan igen klockan 22 innan man stupar i säng ...
Tur att man har sådana här finingar som gör att man i alla fall behåller lite verklighetsförankring och sunt förnuft ....
Älskar älskar mina kottar!
Outfit: Åhlens, tag 3 betala för 2.
Jag jobbar där min laptop befinner sig. På Starbucks, i bilen, på det lilla skrivbordet precis där trappan slutar på andra våningen - inklämd mellan barnstolar, högar med papper och ett barnstaket - eller på ett bibliotek. Väldigt sällan jobbar jag på mitt kontor.
Innan barnen var det inga problem. Jag hade tillräckligt med tid till allt. Att sortera papper som skulle med i bilen och de som kunde stanna hemma. Att se till att jag hade rätt filer på datorn och att dom inte satt fast på desktopen på jobbet. Att tömma bilen på sminkväska, tomma vattenflaskor och skor och kavajer och pappersnäsdukar. Att packa en lunchväska med äpple, smörgås, fylld vattenflaska, morötter, powerbar och chokladbit. Att ta med den tomma lunchväskan in från bilen igen på kvällen.
Och sen kom barnen. Och mina små stunder av ordning och reda ersattes av torka mun och torka rumpa och torka barnstolar och allt sådant torka och annat som hör barnåren till. Jag har fortfarande tid med att göra mitt jobb. No problem. Det är allt runtikring. Ordningen. Organisationen. Att göra listorna. Plockandet. Allt detta är det som faller till sidan. Som ger en liten liten känsla av splittring.
Ena tvillingen vill verkligen upp 04 varje morgon. Varje morgon. Den andre kan sova till 05. Man är kluven som förälder om det är värt att försöka få förste killen att somna om vid 04 då man vet att brorsan vaknar strax efter. Alas, pappa brukar gå upp med förstingen kl 04.
Det illustrerades vackert idag. Jag gick in i hans rum efter några skrik. (Pappa som vaknar på nätterna somnar ofta om på soffan på nedervåningen, han hörde ingenting.) Lade mig på golvet bredvid med min kudde och täcket, höll handen, fick hans teddybjörn - kudde - täcke i huvudet, sa åt honom att lägga sig några gånger då han försökte klättra ur spjälsängen, och så höll vi på en timme. Tills han SOMNADE! Lycka!
7 minuter senare skrek hans bror. Jag smög ut ur förstingens rum och in i brorsans rum. Lyfter brorsan (eller bush som dom kallar varann) ur sängen. Så fort vi får till dagens första kram hör vi förstingen igen.
Det känns redan som en lång dag. Uppe vid 04 och måste stanna sent ikväll då jag har ett möte 45 minuter bort som börjar 17:45.
Hoppas det går bättre i morgon bitti.
Nu: kaffe med massor av sojamjölk. Snart: dusch och en bättre attityd.
