När syrran hälsade på i nya huset för några år sedan kommenterade hon att vi inte "har några saker". Jag är ingen prylråtta och köper inte på mig prydnadssaker ("inredningsdetaljer" säger man nog idag ... typ som att städare blev "lokalvårdare". Same same liksom!). Kanske också har att göra med att jag jobbar mycket och har inte riktigt tid att sätta mig ner och designa hemmet på det sättet. Trots detta känns det lite övermäktigt att börja sortera och välja vad som ska följa med och vad som ska doneras.
Packa ihop livet.
Känns faktiskt lite som jag skulle kunna slänga ner kläderna i ett par kappsäckar ("resväskor") och kliva ut genom ytterdörren.
Har man inte samlat på sig mer under ett dussin år? Är prylar inte viktiga? Kläder på kroppen, foton i datorn, och barnen under armen. Nu flyttar vi!
No comments:
Post a Comment