Under de år vi har funderat fram och tillbaka på eventuell Sverige-flytt har jag läst mycket av det andra hemåtvändare skriver om på nätet, i tidningar, osv. Det verkar som dom stora "problemen" man upplever med att bo i Sverige är att det är Lågt i Tak (alla samma tack) och vädret. Vädret verkar det som man kan råda bot på med utlandssemestrar. Check.
Värre med lågt i tak? Som jag ser på det beror det väl lite på en själv. Om man faller in i ledet och håller sig under det låga taket, men inte tycker om det kanske. Då kan det kännas jobbigt. Eller så kanske man kan stå upp för vad man tycker och tänker, inte bära samma tröjor och skor som alla andra. Sträcka på halsen och kika ovanför taket. Eller kanske man inte upplever att det är lågt i tak alls. Det kan ju vara så att inte alla tycker att man måste anpassa sig.
Grupp-mentaliteten finns ju även i andra delar av världen, även om den kanske är lite starkare i Sverige. Det är en basal psykologisk process.
Personligen känner jag att jag kan leva med lite lågt i tak i utbyte mot familj och vänner. Jag har missat födelsedagar, jular, påskar och allt annat där emellan under de år jag bott utomlands. Det är en sak då man är ensam vuxen, men med små barn i familjen börjar det kännas jobbigt. Jag kan ta lite snö och att alla tycker allt om alla mot att sönerna får växa upp med sina kusiner, gå på studenten, och äta räkmackor med skivat ägg.
Lågt i Tak - jamenvisst. Det är en av de starkaste känslorna jag har kring Sverige. Och USA är ju raka motsatsen. Det var nog det som tilltalade mig mest med USA - Högt i Tak. :) Och som du säger, man behöver ju inte påverkas av det men det är nog också litet knepigt när man bor mitt i det. Intressant i alla fall att tänka på detta "tak".
ReplyDeleteVädret är så konstigt nuförtiden att det nog inte spelar någon roll var man bor. Var bor ni nu i USA om man får vara litet nyfiken? :)
Kram!
Jag håller så med dig. Jag har bott utomlands i 5-6 år, sedan hemma i Sverige i 11 år igen, och nu har vi bott utomlands i ett halvår hittills. Nu har jag mest bott i Stockholm i Sverige men jag har aldrig känt att det är lågt i tak. Jag tycker det finns många klädstilar och livstilar i Stockholm :) Sedan är ju Sverige ett litet land så det kanske blir mindre variation på det sättet. Men jag har alltid tyckt att jag får leva som jag vill. Sedan märker man ju av att det finns kultur, traditioner osv. där det är lite mer kämpigt. T ex har jag nu bott i flera år på Östermalm och där är det egentligen för konservativt för mig (t ex detta med föräldraledighet som jag och min man delat väldigt lika på men där de flesta i min mammagrupp inte gjorde så) men det hindrar oftast inte mig att uttrycka mina åsikter :)
ReplyDelete