Jag tycker att
min svenska är bra. Min mamma skrattar lite när jag pratar. När jag träffar
svenskar hemma i Sverige är ofta den första kommentaren att Du Pratar Ju Typ Bra
Svenska. Låter Inte Som Dolph.
När jag anlände
det stora landet i Väst läste jag allt på engelska. Självkart allt kursmaterial
vid universitetet men även noveller. Efter några år började jag sakna att läsa på
svenska och idag sker all nöjesläsning på svenska. Fick till och med ett par
Harry Hole böcker på engelska som jag vägrade. Väntade till nästa Sverige-resa
och besökte Pocketshop på Arlanda.
Mitt arbetsspråk
är engelska. Jag kan knappt göra mig förstådd med mina svenska kollegor på
svenska. Inte helt konstigt med tanke på det väldigt tekniska språket med
specifika termer. Jag har lärt mig dessa termer på engelska och jag har inte
den svenska vokabulären. Det märktes vid intervjun. Lite som en invandrare kände jag mig då. Igen.
(Förlåt Dolph att
vi fortfarande drar upp dina gamla synder. Förhoppningsvis faller de i glömska
snart.)
Jättetrevligt att du hittade till min blogg så jag kunde hitta hit - du tycks ha många liknande upplevelser som jag har. Och det skall också bli spännande att fortsätta att följa din/er hemkomst och se hur det blir.
ReplyDeleteJag log när jag såg det du får höra betr. din svenska. 'Du pratar ju jättebra svenska" brukar jag höra. :). Jag var gift med en amerikan (han gick tyvärr bort 2007) och där jag bor (i allra nordligaste delen av Kalifornien i en liten stad som heter Weed - ligger nära berget och staden Mt Shasta) finns i stort sett inga svenskar. Jag har nästan bara pratat engelska de senaste 17 åren men pratar precis som jag gjorde när jag bodde i Sverige. Min mamma gick bort i somras och nu har jag väldigt litet "talkontakt" med Sverige eftersom jag inte har några syskon och min pappa också är borta sedan 2001.
Jag kan i stort sett inga ord och uttryck på svenska som rör bilar, datorer och det jag jobbar med. :) Hade ingen bil när jag bodde i Sverige och datorer var ju i sin "linda". Dolph kommer nog alltid att vara förknippad med svengelska.
Kram!
Ja men visst är det konstigt hur man talar ett språk flytande men sedan saknar stora bitar av kunskap! Jag kan också tycka att jag saknar mer sofistikerade ord eller uttryck, som man bör ha i sin vokabulär som 40-åring men som inte fanns i vokabulären som 20-åring när man utvandrade! Lite knasigt kanske. Funderar du på att någonsin flytta till Sverige eller har du hittat ditt hem här? Kram!
ReplyDelete